Klimateffekter som gör skillnad. På riktigt.
Klimateffekter som gör skillnad. På riktigt.
Stommar i limträ och KL-trä har en rad fördelar när det handlar om klimatpåverkan. Det har flera studier visat. En av de viktigaste är att koldioxid (C02) binds i byggnaden under hela dess livslängd. Men hur stor är effekten av Martinsons projekt? Vi bestämde oss för att titta på det vi levererat under fjolåret.
Totalt levererade vi cirka 23 000 kubikmeter KL-trä och 13 000 kubikmeter limträ till projekt runt om i Sverige under 2021. Mest populärt var skolor, kontorshus och flerbostadshus, men vi byggde också industrilokaler, lantbrukshallar, sporthallar och mycket mer. Leveranserna gick till orter runt om i hela landet, med viss tyngdpunkt i norra Sverige och området i och kring Stockholm samt Mälardalen.
På Martinsons har vi gett IVL Miljöinstitutet uppdraget att ta fram miljövarudeklarationer för vårt limträ och KL-trä. Dessa har sedan godkänts av EPD Norge. De är tredjepartsbedömningar som visar att en kubikmeter av Martinsons KL-trä, inräknat råvaruutvinning och transporter, binder hela 658 kg CO2 netto och att en kubikmeter limträ binder 679 kg CO2 netto.*
Men – vad betyder det för miljön egentligen?
Det betyder att våra kunder tillsammans beställt projekt som där ungefär 24 000 ton koldioxid binds – bara i stommen! Det motsvarar 14 000 genomsnittliga svenskars utsläpp kopplat till transporter med bil, flyg och annan trafik under ett helt år**. Alltså: lika många som bor i Strängnäs! Inte så illa.
På bild visas kvarteret Korsningen, Örebros första kontorshus helt i trä. Sju våningar högt och 6 900 kvadratmeter yta. Byggnaden miljöcertifierades enligt standarden Miljöbyggnad Guld och enligt Sweden Green Building Councils nya certifiering NollCO2. Målsättningen är att byggnaden ska ha ett netto-noll koldioxidutsläpp under sin livstid.
Skulle vi dessutom tänka oss att det som är byggt i trä annars skulle byggts med betong, så blir effekten ännu högre. Detta eftersom tillverkningen av betong står för ett nettoutsläpp, som uppgår till cirka 250 kilo CO2 per kubimeter. *** Då blir klimateffekten istället närmare 29 000 ton koldioxid – och vi växlar upp från 14 000 svenskar till 18 000. Eller från Strängnäs till Härnösand!
På bild visas prestigeprojektet Sara kulturhus, ett av världens högsta hus byggt i trä. Med sina 20 våningar sträcker det sig nästan 80 meter upp från marken. Här binds koldioxid av mer än 10 000 kubikmeter KL-trä och limträ.
Tittar vi specifikt på skolor vi varit med om att bygga under 2021 så lagrar våra stommar ungefär 4 000 ton koldioxid – eller klimatavtrycket från 150 000 elever som tiktokar en halvtimme varje dag under ett helt år. ****
På bild visas Morö Backe Skola som byggts med en stor andel synligt trä. Det har visat sig finnas en hel del fördelar med att bygga skolor i trä. Inte bara ur perspektiv som totalekonomi, byggtid och hållbarhet. Utan även för barnen. Naturliga inslag av synligt trä underlättar inlärningen då det ger en avslappnad och behaglig känsla, vilket bidrar till lägre puls och högre koncentration. Precis den typ av läromiljöer som våra barn är värda med andra ord.
Kontorshusen då? Där motsvarar de 3 000 ton som våra stommar binder lika mycket som 10 000 affärsresor, tur och retur mellan Stockholm och London. **
På bild visas Magasin X i Uppsala, Sveriges största kontorshus byggt i trä med sina sju våningar och en BTA på hela 16 600 m2.
För flerbostadshusen så handlar det om ungefär 4 500 ton koldioxid. Det motsvarar ungefär 3 300 genomsnittliga svenskars konsumtion av livsmedel under ett år. **
En vy inifrån Rind i Umeå, där Martinsons byggt hyresrätter tillsammans med AR-bygg. På bilden ser du också bolagets vd och eldsjäl Anders Lindgren, som bland annat drivit utvecklingen framåt inom påbyggnader i trä.
Så lagrar våra byggdelar CO2. Råvaran som vi skapar KL-trä och limträ av kommer från de hållbart brukade svenska skogarna. Och skogen hämtar koldioxid (CO2) ur atmosfären för att kunna växa. Kolatomerna hjälper till att bygga träden och lagras i den växande biomassan, som senare förädlas till byggdelar. Koldioxiden frigörs tillbaka till atmosfären först när byggdelen tjänat ut sin livslängd och material förbränns.
Så räknade vi!
* Volymberäkningar för koldioxid som lagras i vårt eget KL-trä och limträ baseras på de miljövarudeklarationer som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och godkänts av EPD Norge:
https://martinsons.se/byggnader-i-tra/limtra-och-kl-tra-for-byggnadsobjekt/kl-tra/certifieringar/
** Jämförelser mot trafik och konsumtion har vi hämtat från beräkningar som Naturvårdsverket och Transportstyrelsen tagit fram:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-konsumtionen/hur-kan-jag-minska-min-klimatpaverkan/
https://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Miljo-och-halsa/Berakna-din-flygresas-utslapp/
*** I jämförelser mot betong har vi använt oss av EPD Norges studie för svensk betong för inomhusbjälklag: https://www.epd-norge.no/getfile.php/137262-1490683923/EPDer/Byggevarer/Betongvarer/NEPD-1296-419_Betong-f–r-bj–lklag-inomhus–standard.pdf
**** För sociala nätverk så kommer våra jämförelsetal från Government Technology:
https://www.govtech.com/question-of-the-day/what-social-media-site-has-the-biggest-carbon-footprint